Veckans förväntningar: Är att jag på torsdag ska känna mig pigg och kry som en nötkärna, ja för då sitter jag och Anja på flygplatsen, dricker kaffe och är redo för äventyr. Ja och ni läser rätt, jag är krasslig igen. Förra veckans upplägg var inte genialiskt när det kommer till att hålla förkylning under kontroll. Kände riv i halsen i torsdagskväll, men trodde såklart att jag inbillade mig och jag skulle ju hålla event på lördag morgonen så hade liksom inget annat val än att låtsas som att det var hitte-på. Veckans nja: Alltså jag HATAR att packa och nu ska jag ju vara borta i två veckor, på ett ställe där det är väldigt chill så vet att jag egentligen inte behöver ha med mig så mycket packning alls. Det kan vara det svåraste man kan göra. Veckans träning: ... snälla kan vi bara hoppa över den här punkten. Vem vill mig illa? För första gången på flera år har jag hittat det där härliga och roliga i träningen igen och då blir jag sjuk igen, vad är det för fel?!?! Kan jag inte bara får hållas, träna på så att säga. Det hade varit så himla gött! Veckans mys: Det enda jag tänker på är att jag och Anja ska sitta på ett flyg i typ 12 timmar, jag vet hur mysigt vi brukar tycka att det är. Vi kommer att drick bubbel, kaffe och käka tantgodis (mintchoklad). Vi kommer även att prata oavbrutet, imponera på folk som kommer att förundras över att två personer kan hålla låda så länge. Mohaha, jag menar såklart att dom kommer att hata oss. Veckans längtan: Fredag morgon när vi tar oss mot Santa Theresa, känns så otroligt sjukt att jag ska få visa Anja min bästa plats på jordklotet. Vet redan vart vi ska ta vår första drink och äta middag. Längtar och jag vet att hon inte kommer att bli besviken. Veckans soundtrack: Har jag presenterat den här låten för er? Jag tror knappt det, men kan lova att den går varm på Night Fight. Passar extremt bra till boxning. Veckans tips: Har varit på Omayma vid nytorget en gång för länge sedan och tyckte att det var bra, men gick liksom inte i taket. Men så var jag där för någon vecka sedan och testade en av deras sallader. Åh HERREGUD, så jäkla goda. Sallad kan ju vara det tråkigaste eller godaste som finns, oftast tråkigaste eftersom att det ligger lite blad i botten och sen är torrt och jäkla tråkigt. Omayma är det massa smak och extra allt. Gå dit helt enkelt. Veckans poäng: Jag ska fundera lite extra på att hur jag kan ha en lägre pace i allt jag gör. Jag är ju ett litet yrväder, trivs med det men tror att jag skulle kunna dra nytta av att våga växla ner i vissa situationer, inte göra allt med 110 procent energi, missförstå mig rätt, jag ska inte börja slarva, bara vara känna att 100 procent duger rätt bra.
