Hipp hipp hurra för Simone idag!! Min kära italienare fick den absolut bästa morgonen någon kan begära när man fyller 40 - vi blev först väckta av Rocco klockan 04 på natten då han tyckte att det helt enkelt var dags för ny dag. Han lekte sedan resten av natten och höll oss vakna. Vid 06 skickade jag ut Simone att sova på soffan så att han åtminstone kunde få någon timme sömn. Vid 07 började Rocco skrika i panik efter sin pappa och väckte därmed 40-åringen på ett högst ohärligt vis. Eftersom det ju trots allt var hans födelsedag så låtsades han att han somnat om så att jag och Essie kunde fixa lite inför "väckningen". Det enda han hade önskat sig av Essie var ett Kinderägg och en teckning. Exalterad som Essie var hade hon redan i fredags ritat en teckning och gett honom den så den överraskningen var redan över och Kinderäggen var slut i affären. Perfekt. Jag hade ju dock min present men den lyckades jag inte slå in eftersom vi inte hade papper hemma. Så, Simone fick alltså en kaffe på sängen och en present i en plastpåse. Hipp hipp! Men eftersom han är en otroligt god människa så verkade han genuint lycklig även för detta lilla. Min present var för övrigt en mini-rugby-boll som när en symbol för att han och jag kommer åka på rugbyturneringen Six Nations som han av någon anledning tycker är en väldans kul sport. Det var väl bra ändå!? Men. Så hade vi ju helgen också. Simone hade bjudit in sina närmsta vänner i byn till middag på lördagen. Simo är inte mycket för att stå i centrum och "make a fuzz" och ville inte göra någon stor grej av att fylla år. Men tur då att han är gift med mig. För på fredagen överraskade jag honom med en helt annan middag tillsammans med några av hans bästa vänner som tagit sig hit i hemlighet från Schweiz för att fira honom. Det var chock nr 1. Chock nr 2 kom innan födelsedagsmiddagen på lördagen då baren där vi hade fördrink på stormades av ett gäng italienare som tagit sig ner ända från Stockholm för att vara också med och fira. Herregud, det var känslostorm alltså. Tårar åt alla håll! Så otroligt roligt att överraska honom som så ofta gör det för mig. Trist nog blev det inte en enda bild tagen på hela kalaset i helgen men det är på något vis så mycket enklare att glömma bort sin telefon och kamera här - folket här i byn (om man är över 25) hänger inte på Instagram och gör inte stories. Det gör att telefonen ligger i fickan och väntar på bättre dagar. Väldigt skönt men också i detta fall lite synd för det hade såklart varit kul att ha lite bilder från denna roliga helg! I alla fall - stort grattis till den bästa mannen tänkas kan. Det finns ingen som du. Jag vet ingen annan som är så engagerad i allt du gör, som sätter dina barn och mig först - alltid. Som lägger 100% på att vi ska må bra och för att skapa ett tryggt och fint hem åt vår familj. Som även när dagen är som mest grå och trött försöker muntra upp med ett skämt. Som inte är rädd för förändring, som utmanar mig, som inte låter mig babbla på utan att få motfrågor, som inte backar mot orättvisor. Du är min man för alltid. Stort grattis på din dag min älskling. <3
