Anna åkte hem för några timmar sen, förstår ni tomheten det lämnar kvar!? Känner mig sådär oskönt ensam och övergiven man nästan bara kan göra på söndagar. Utöver vemodet idag. Wow vilken helg vi har haft (antagligen den egentliga anledningen till att jag känner som jag gör) vi har haft det FÖR bra, alltid så bra när hon är hos mig. Min Anna. Lyckades få till en riktigt dålig bild från Colour Run. Det viktiga är hur som helst att Anna lyckades norpa ihop sina första 5 kilometer någonsin. Jag är så stolt! Ja Anja! Jag är stolt över dig med! Sen, som vanligt har vi ätit massvis av god mat. Och pratat. Pratat. Och pratat. Utöver det så finns det massa saker som inte hans med på bild. Hur mår ni? Kram
