I cirka 2 år har jag haft några hundralappar kvar på kontot när allt är betalt och klart. Jag har drygat ut kassan genom ett och annat samarbete, sålt grejer och genom att jag blir bra på att hålla hårt i pengarna när jag måste. Jobbat massor av timmar på restaurang. Jag har aldrig gillat att bli försörjd så det har varit svårt att låta David betala resor och restaurangbesök. Men vet ni, nu äntligen känns det som att det börjar lossna. 3 års hårt slit börjar ge utdelning. Jag är tacksam mot mig själv för att jag har tackat nej till åtråvärda varumärkens pissiga erbjudanden trots att jag har behövt pengarna. Stolt över att jag har vågat och orkat härda ut. För vet ni, det är värt det alla dagar i veckan! Att sysselsätta sig med något man mår bra av. Känns dock som att jag fortfarande leker kontor.
