En klassiker är väl att man tänker att man ska unna sig pedikyr lite nu och då för att man är värd... men sen blir det liksom aldrig av. (Så just nu känner jag stackars Erika.) Åh helvete så gott och värt det är att göra fossingarna inför en så stor dag som lördag, eller för den delen alltid. Kanske kommer jag be folk kyssa mina fötter bara för att jag kan utan att skämmas. Notera den lilla vovven i mitt knä. Mer posh än såhär kan det inte bli. Mer posh än så kommer jag aldrig bli. (Noterar just nu att jag glömt planera intag av lunch på min härliga dag. Skräll att min mage kurrar högt?!)
