Min förhoppning är att ni känner den stämning och magiska förväntan som ligger i luften när ni kikar på dessa bilder. Tänk er en sådär omsvepande ljummen Italienmorgon där ljud och röster suddas ut och bäddas in bland moln och kullar klädda i vinrankor. [gallery columns="2" size="full" ids="1804345,1804346"] Jag hopppas också att ni kan kan känna sötman av solmogen bigrå smälta mot tungan, krispet av croissant doppad i nyskördad Nutella. :) Och ja eftersom att Nutella kommer från området vi var i så hade vi en pump för densamma på frukosten. Okej här fixas och trixas det. Bea och Mandy styr låtlistor och äter frukost. :) Marcus strösslar salt och Hanna har liksom fångat saltkornen på bild. Är hon bra eller vad!? Ja och sen körde team bok tydligen möte på självaste bröllopsmorgonen, det var ju trots allt bara en vecka efter boksläppet som jag gifte mig... NEJJ! Jag ljuger nu, vi pratade inte ett ord om boken, vi bara njöt. Efter frukosten hade brud och toastpar några ord att säga om dagens upplägg. Som såklart var hemligt. Informationen som löd var att de skulle komma piffade för bröllop och mellanmålsmätta till klockan 14. ÅH! <3 Lunchförberedelser! Tobbe, Emma och Sophia styr upp detaljerna på vigselplatsen. Sophia framför "altaret". När jag tittar på den här platsen och ser Sophia min barndomsvän göra sig redo att viga oss måste jag nypa mig i armen, det är så overkligt overkligt vackert. Och gissar vart i schemat vi är nu!!! Älskar älskar den här bilden på min älskade Felicia!!! ”Sluta gråt!” sa hon, Felicia när klev in och kramade om mig efter frukosten i hennes famn fullkomligt brast för mig, jag började gråta som en liten flicka. Det var som att hon var påminnelsen om varför vi var där. Att låsa in sig på en svit och bli sminkad, bära samma skira morgonrock som sina barndomsvänner, dricka champagne efter frukost (att behöva byta lugn musik mot upptempo för att mota tårar). Ja det var då det kändes, kändes på riktigt att jag skulle gifta mig. Min älskade Louise! [gallery columns="2" size="full" ids="1804363,1804385"] Min första klänning och tärnklänningarna och croissanter, såklart. Anna min skatt och käraste Sophia. Jag högaktar Hanna som har fångat dessa ögonblick. Det betyder så mycket. Bilderna är så vackra och beskrivande. Ja jag är rörd nu. [gallery columns="2" size="full" ids="1804375,1804373"] En sista check så att man ser snygg ut i mobilkameran. Jag och Felicia hade provsminkat mig hemma på hennes balkong typ 2 månader tidigare, ackompanjerade till 2 flaskor bubbel och massa skvaller. Vi höll det enkelt och klassiskt, svarta ögonfransar, rosiga läppar och glow. [gallery columns="2" size="full" ids="1804439,1804438"] När jag var klar med sminket behövde jag skaka liv i min sköra kropp. Det löste vi genom att skruva upp volymen och hoppa i sängen till den här. Haha och tvingade min syster att vara med! Morgonrockarna fick tärnorna i present på morgonen och ska enligt rykten användas i samtligas hem 7 dagar i veckan året om kommer från Eberjey Sen högg jag bubblet igen och satt som ett litet ljus medan Emma la sina magiska fingrar i mitt hår. Henke som skulle filma "lite grann" var såklart in och sa hej. Han höll inte ett ord av vad han sa. Jag längtar så tills ni ska se det han har skapat. Ja dom var som en berg och dalbana, känslorna. Ena sekund gapskratt, nästa lipig. Men då rev dom fram tygservetterna och viftade allt som hade, viftade bort tårarna och bytte låt såklart. [gallery columns="2" size="full" ids="1804408,1804407"] Är det någon som kan gissa vart eller snarare vem som var inspiration till frisyren? Emma, skickade bild och jag ba, yes, den tar vi. Haha, det här är ändå det gulligaste inslaget, min syster blir alltid sminkad av mig när vi gör något extra, så det var väl klart att hon skulle bli det på mitt bröllop!? Ja och sen var det dags, att hoppa i underkläder och att trä klänningen över huvudet. Som jag är glad över att jag hittade den här klänningen. Skräddad från en Turkisk designer, beställd hos Sezoona. Smäller av nu. Den här bilden på David. Skrek högt när jag såg den. Och förlåt på förhand för ni kommer börja gråta när ni scrollar vidare. [gallery columns="2" size="full" ids="1804429,1804428"] Hahaha, det här är så sjukt! ALLA lipar och så har vi den här bilden på mig. Hahaha. Orkar inte. Jag hade liksom stålsatt mig och lipat klart under förberedelserna. Plus, det är som att jag inte kan gråta när alla andra är ledsna/rörda. Det händer något, typ att jag behöver bli stark eller att det blir så stora känslor så att jag kommer av mig. Den här lilla fläkten är en sommarpresent från min Night Fight Pernilla. En mycket bra present som nu är symbol för en bröllopshelg i Italien. Den här spelades exakt i den sekund som bilden är tagen, dels för att komma i rätt mood, dels för presentera vår ingångslåt för tärnor och bestman. :) Tänka att man är en sådan som jag som är rädd för att gifta sig och så lyssnar ni lite extra noga på orden i texten. Kram och massor av kärlek! Ps. Om någon blir sugen på att läsa ikapp på lite bröllopsinlägg så länkar jag till några här: Vår hemliga vigsel del 1 Vår hemliga vigsel del 2 Första inlägget som herr och fru Pizzoni Dag 1 Italien bröllis Dag 1 Italien bröllis - Middagen
