Jag vaknade helt och hållet tömd på kraft igår. När jag känner så, stressar jag över precis allt som jag kan komma på att stressa över. Från oskrivna blogginlägg till osvarde kommentarer på Instgram, från obokad tvättstugetid till ej borttagen julbelysning. Istället för att börja med en sak i sänder börjar jag med inget eller gör lite av allt. Man kan inte hinna allt, ibland ligger man efter men får ändå inget gjort. Vad som är en dålig måndag kan helt plötsligt vända och ändå visa sig bli en riktigt bra vecka, mest tack vare alla era underbara mejl angånde vårt senaste poddavsnitt, men också lite på grund av badrumstäd och fix här hemma! Varför är det så svårt att lära sig att tänka så!? Varför STOPPAR man inte sig själv på direkten?
