När det är uppförsbacke fast du springer på raksträcka. Så har det känts de senaste gångerna jag varit ute och sprungit. Vad gör man då?! Jo man fortsätter traggla tills det känns lättare igen. Går mot sin vilja. Jag försöker dra ner tempot och hitta ett lugn i löpningen. Det är lättare sagt än gjort, men det går, med en vilja av stål. Harmonin som uppstår i kroppen när jag väl är hemma igen är helt oslagbar, finns ingen annan träning som ger mig ett sådant lugn.
